Verification of Payee LEI i Finland: vad gäller?

Verification of Payee LEI-kontroll är ett möjligt alternativ till att jämföra betalningsmottagarens namn med IBAN, inte ett krav på att företag ska ha en LEI. För en juridisk person kan IBAN kontrolleras mot LEI-koden om betalarens betaltjänstleverantör erbjuder den kanalen och mottagarens betaltjänstleverantör har koden i sitt interna system. Kontrollen gäller betalningar i euro och ger betalaren ett svar före godkännandet.

Vad detta betyder i Finland

Finland hör till euroområdet. Betaltjänstleverantörer här har därför sedan den 9 oktober 2025 behövt erbjuda kontroll av betalningsmottagaren enligt artikel 5c för både vanliga och omedelbara kontoöverföringar i euro. Tidsfristen gäller leverantörerna; den gör inte LEI till ett obligatoriskt betalningsvillkor för företag. Reglerna och tidsfristen finns i förordning (EU) 2024/886 på EUR-Lex.

Finansinspektionen (Finanssivalvonta) publicerade den 26 maj 2026 en tematisk granskning av nio banker. Myndigheten fann brister i tjänsten för kontroll av betalningsmottagaren och rekommenderade att bankerna förbättrar dess täckning, träffsäkerhet och tillförlitlighet genom att utveckla matchningslogiken. Den rekommenderade också hög tillgänglighet. Läs Finansinspektionens meddelande om granskningen för myndighetens bedömning. Granskningen ger ingen grund för att anta att varje bank erbjuder kontroll mot LEI.

Ett aktiebolag i Uleåborg vars namn skrivs på ett annat sätt på fakturor än hos banken kan behöva undersöka vilka mottagaruppgifter kunderna använder. Frågan är först om namn och IBAN stämmer överens i kontrollen, inte om bolaget har en LEI. För en koncern i Helsingfors som betalar leverantörer via filöverföring är det också relevant att reda ut hur mottagarkontrollen ingår i hanteringen av samlade betalningsorder. Vilka kontrollkanaler som faktiskt erbjuds måste företaget fråga sina betaltjänstleverantörer om.

Huvudpunkter om Verification of Payee LEI

• Den vanliga kontrollen jämför mottagarens IBAN med namnet som betalaren har angett.
• För en juridisk person kan ett annat identifierande dataelement användas under villkoren i artikel 5c, exempelvis LEI, skattenummer eller europeisk unik identifieringskod (EUID).
• Kontrollen omfattar vanliga och omedelbara kontoöverföringar i euro inom EU.
• En avvikelse leder till information till betalaren, men hindrar inte denne från att godkänna betalningen.
• Finlands tidsfrist har passerat. För betaltjänstleverantörer i EU-medlemsstater utan euro infaller tidsfristen den 9 juli 2027.

Europeiska centralbankens översikt över förordningen om omedelbara betalningar beskriver vilka kontoöverföringar i euro som omfattas och förklarar att mottagarkontrollen gäller både vanliga och omedelbara överföringar.

Vad artikel 5c kräver före godkännandet

Förordning (EU) 2024/886 av den 13 mars 2024 om omedelbara betalningar i euro ändrade förordning (EU) nr 260/2012. Enligt artikel 5c.1 ska betalarens betaltjänstleverantör erbjuda en tjänst som säkerställer kontroll av betalningsmottagaren omedelbart efter att betalaren lämnat mottagaruppgifterna och innan överföringen kan godkännas. Det gäller oavsett vilken kanal som används för att initiera betalningen.

När betalaren anger IBAN och mottagarens namn kontrollerar mottagarens betaltjänstleverantör, på begäran, om de stämmer överens. Om de inte gör det underrättas betalaren om risken att pengarna överförs till ett konto som inte tillhör den angivna mottagaren. Europeiska centralbanken beskriver resultaten som ”match”, ”close match”, ”no match” och ”other”.

Artikel 5c.1 b öppnar för en annan jämförelse när mottagaren är en juridisk person. Betalarens betaltjänstleverantör måste då erbjuda en kanal där IBAN kan lämnas tillsammans med ett dataelement som entydigt identifierar mottagaren, och mottagarens leverantör måste ha samma uppgift i sitt interna system. Förordningen nämner skattenummer, EUID och identifieringskod för juridiska personer (LEI). LEI är en unik alfanumerisk referenskod enligt ISO 17442 som tilldelas en juridisk person.

Att skriva en LEI på fakturan räcker alltså inte för att möjliggöra kontroll mot koden. Kontrolltjänsten enligt artikel 5c ska tillhandahållas betaltjänstanvändare kostnadsfritt. Den får inte heller hindra betalaren från att godkänna överföringen.

LEI-kontroll enligt EPC:s regler

European Payments Councils regelverk för VOP, version 1.1, utfärdades den 16 mars 2026 och gäller sedan den 20 september 2026. Där beskrivs kontroll mot en identifieringskod som ett alternativ till namnkontroll för juridiska personer, förutsatt att den begärande betaltjänstleverantören erbjuder kanalen och att uppgiften finns hos den svarande leverantören. LEI, momsnummer och skattenummer anges som exempel.

Den begärande leverantören kan kontrollera i EPC Directory Service om den svarande leverantören stöder kontroll mot identifieringskod. Det visar om kontrollvägen finns tillgänglig, inte att alla leverantörer stöder just LEI. Fråga därför både vilken kod din betaltjänstleverantör kan skicka och om leverantören som håller företagets konto har registrerat LEI-koden.

För jämförelse mellan identifieringskod och IBAN anger EPC:s VOP API-specifikationer, version 1.1.1, följande svarskoder:

• MTCH: uppgifterna stämmer överens.
• NMTC: uppgifterna stämmer inte överens.
• NOAP: matchning är inte möjlig.

LEI-fältet följer ISO 17442. Koderna avser kontroll mot identifieringskod; ett allmänt resultat från mottagarkontrollen betyder inte i sig att en LEI har kontrollerats.

Samlade betalningsorder och ansvar

Enligt artikel 5c.6 ska betaltjänstanvändare som inte är konsumenter kunna välja bort mottagarkontrollen när de lämnar flera betalningsorder som ett paket. De ska kunna välja tillbaka den när som helst. För ett företag som använder filöverföring är nästa fråga vem som får fatta det beslutet och hur avvikande mottagaruppgifter granskas före godkännandet.

Artikel 5c.8 reglerar ansvar i angivna situationer. En betaltjänstleverantör som har uppfyllt artikel 5c ansvarar inte för en överföring till en oavsedd mottagare som bygger på en felaktig unik identifieringskod. Om betalarens leverantör däremot inte uppfyller artikel 5c.1 och det leder till en bristfälligt genomförd transaktion, ska leverantören återbetala betalaren utan dröjsmål. Bedömningen av en tvist beror på omständigheterna; ta upp det enskilda ärendet med betaltjänstleverantören eller en rådgivare.

Datum för betaltjänstleverantörer

Var leverantören finns	Tidsfrist enligt artikel 5c	Läget den 18 oktober 2026
Euroländer, däribland Finland	9 oktober 2025	Reglerna tillämpas
EU-medlemsstater utan euro	9 juli 2027	Reglerna kommer att tillämpas

Datumen följer artikel 5c.9. Att EPC:s regelverk började gälla den 20 september 2026 ändrar inte dessa tidsfrister.

Så går företaget vidare

• Granska namn och IBAN: kontrollera uppgifterna på fakturor och i leverantörsregister mot dem som används för kontot.
• Fråga om LEI-kanalen: ta reda på om betalarens leverantör erbjuder kontroll mot identifieringskod och om kontoförande leverantör har företagets LEI i sitt system.
• Dela korrekta uppgifter: om företaget har en LEI, lämna den till betaltjänstleverantören och använd den på fakturor eller leverantörsblanketter där det är till hjälp.
• Se över en befintlig kod: kontrollera uppgifterna och förnya företagets LEI vid behov. Utgå inte från att en förnyelse automatiskt uppdaterar leverantörens interna system.
• Bestäm hur svar hanteras: låt ansvarig personal undersöka avvikelser och besked om att matchning inte är möjlig före betalningsbeslutet.

Ett företag som vill kunna dela en LEI men saknar en kod kan ansöka om en LEI. Förändringar som berör företagets betalningsrutiner kan följas via LEIFasts artiklar om regeländringar. Börja med att fråga betaltjänstleverantörerna vilka kontrollkanaler de erbjuder och vilka identifieringsuppgifter de faktiskt har registrerat.