Kontroll av betalningsmottagare med LEI i Sverige

Kontroll av betalningsmottagare med LEI är ett alternativ till att jämföra mottagarens IBAN med namnet, inte ett krav på att företag ska ha ett LEI. För en juridisk person kan IBAN kontrolleras mot LEI om betalarens betaltjänstleverantör erbjuder den möjligheten och mottagarens betaltjänstleverantör har samma identifieringskod i sitt system. Reglerna gäller kontoöverföringar i euro och innebär att betalaren får ett kontrollresultat före godkännandet.

Vad detta innebär i Sverige

Sverige har inte euro som valuta. Därför ska svenska betaltjänstleverantörer uppfylla kravet på kontroll av betalningsmottagaren enligt artikel 5c senast den 9 juli 2027. Kravet gäller kontoöverföringar i euro, både vanliga och omedelbara. Den svenska tidsfristen följer av förordning (EU) 2024/886 på EUR-Lex; den innebär inte att ett svenskt företag måste skaffa LEI för att ta emot en betalning.

För svenska betaltjänstleverantörer finns även tidsfrister för att erbjuda omedelbara betalningar i euro. Enligt artikel 5a.8 ska betaltjänstleverantörer i EU-länder som inte har euro kunna ta emot sådana överföringar senast den 9 januari 2027 och skicka dem senast den 9 juli 2027. För institut för elektroniska pengar och betalningsinstitut är tidsfristen för mottagande den 9 april 2027; tidsfristen för att skicka är den 9 juli 2027. Dessa datum avser möjligheten att ta emot och skicka omedelbara betalningar, medan tidsfristen för mottagarkontrollen följer av artikel 5c.

Finansinspektionen (FI) beskrev den 25 februari 2026 en separat rapportering enligt förordningen. Betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betalningstransaktioner eller autogireringar i euro rapporterar uppgifter om avgifter och avvisade transaktioner i Fidac senast den 9 april varje år, första gången den 9 april 2026. FI beskriver att förordningen införs stegvis fram till 2028. Rapporteringsdatumet ska inte förväxlas med tidsfristen för kontroll av betalningsmottagaren.

För ett svenskt aktiebolag som tar emot eurobetalningar från tyska kunder är den praktiska frågan vilka mottagaruppgifter kundernas betaltjänstleverantörer kan kontrollera. En koncern i Göteborg som skickar leverantörsbetalningar i euro i filer behöver i stället se över hur kontrollresultat hanteras innan betalningar godkänns. Det går inte att utgå från att en betaltjänstleverantör erbjuder LEI-kontroll enbart därför att regelverket medger den.

Huvudpunkter om kontroll av betalningsmottagare och LEI

• Den vanliga kontrollen jämför mottagarens IBAN med det namn som betalaren anger.
• För en juridisk person kan kontrollen i vissa fall göras med en identifieringskod, exempelvis LEI, i stället för namnet.
• Kontrollen omfattar vanliga och omedelbara kontoöverföringar i euro inom EU.
• Ett resultat som visar att uppgifterna inte stämmer överens varnar betalaren, men hindrar inte godkännande.
• Euroländernas betaltjänstleverantörer ska följa reglerna sedan den 9 oktober 2025. För betaltjänstleverantörer i EU-länder som inte har euro är tidsfristen den 9 juli 2027.

Europeiska centralbankens översikt över förordningen om omedelbara betalningar beskriver vilka euroöverföringar som omfattas och att kontrollen gäller både vanliga och omedelbara överföringar.

Vad artikel 5c kräver före en överföring

Förordning (EU) 2024/886 av den 13 mars 2024 om omedelbara betalningar i euro ändrade förordning (EU) nr 260/2012. Enligt artikel 5c.1 ska betalarens betaltjänstleverantör erbjuda en tjänst som säkerställer kontroll av betalningsmottagaren direkt efter att betalaren har lämnat mottagaruppgifterna, men innan överföringen kan godkännas. Det gäller oavsett vilken kanal betalaren använder för att initiera överföringen.

Vid namnkontrollen kontrollerar mottagarens betaltjänstleverantör, på begäran, om IBAN och mottagarens namn stämmer överens. Om de inte gör det får betalaren information om att ett godkännande kan leda till att pengarna skickas till ett konto som inte tillhör den angivna mottagaren. Europeiska centralbanken beskriver resultaten som ”match”, ”close match”, ”no match” och ”other”.

Artikel 5c.1 b medger en annan jämförelse när mottagaren är en juridisk person. Betalarens betaltjänstleverantör måste då erbjuda en kanal där IBAN kan lämnas tillsammans med en uppgift som entydigt identifierar mottagaren, och samma uppgift måste finnas i mottagarens betaltjänstleverantörs interna system. Förordningen nämner skattenummer, europeisk unik identifieringskod (EUID) och identifieringskod för juridiska personer (LEI). LEI är en unik alfanumerisk referenskod enligt ISO 17442 som tilldelas en juridisk person.

Ett LEI på en faktura räcker alltså inte för att en betalare ska kunna välja LEI-kontroll. Betalarens betaltjänstleverantör måste erbjuda kanalen och mottagarens betaltjänstleverantör måste ha koden. Enligt artikel 5b.2 ska tjänsten för kontroll av betalningsmottagaren vara kostnadsfri för betaltjänstanvändare. Artikel 5c.5 anger att kontrollen inte får hindra betalaren från att godkänna överföringen.

LEI-kontroll enligt EPC:s regelverk

European Payments Councils regelverk för kontroll av betalningsmottagare, version 1.1, gavs ut den 16 mars 2026 och gäller sedan den 20 september 2026. Det beskriver kontroll mot en identifieringskod som ett alternativ till namnkontroll för juridiska personer, när den begärande betaltjänstleverantören erbjuder kanalen och den svarande har koden i sitt system. LEI, momsregistreringsnummer och skattenummer anges som exempel.

Den begärande betaltjänstleverantören kan använda EPC Directory Service för att se om den svarande stöder kontroll mot identifieringskod. Det beskedet betyder inte att varje betaltjänstleverantör kan kontrollera LEI. Fråga därför både vilken kontrollkanal betalarens betaltjänstleverantör erbjuder och om den som håller mottagarens konto har registrerat mottagarens LEI.

För en kontroll av identifieringskod mot IBAN anger EPC:s API-specifikationer, version 1.1.1, följande svarskoder:

• MTCH: uppgifterna stämmer överens.
• NMTC: uppgifterna stämmer inte överens.
• NOAP: kontrollen kan inte genomföras.

Specifikationerna anger också att LEI-fältet följer ISO 17442. Koderna gäller kontroll mot identifieringskod; ett allmänt kontrollresultat visar inte i sig att just LEI användes. Vid ett oväntat svar behöver företaget ta reda på vilka uppgifter som skickades och vad de berörda betaltjänstleverantörerna kan kontrollera.

Betalningsfiler, valmöjlighet och ansvar

Enligt artikel 5c.6 ska betaltjänstanvändare som inte är konsumenter kunna välja bort kontrollen när flera betalningsorder lämnas in som ett paket. De ska också kunna välja att åter använda kontrollen när som helst. För en koncern som skickar leverantörsbetalningar i euro i filer är det därför relevant att bestämma vem som hanterar valet och granskar resultat före godkännande.

En varning stoppar inte automatiskt en överföring. Artikel 5c.8 reglerar betaltjänstleverantörens ansvar under angivna förutsättningar: en leverantör som har uppfyllt artikel 5c ansvarar inte för en överföring till fel mottagare på grund av en felaktig unik identifieringskod. Om betalarens betaltjänstleverantör däremot inte uppfyller artikel 5c.1 och detta leder till en bristfälligt genomförd transaktion ska den utan dröjsmål återbetala betalaren. Bedömningen i ett enskilt ärende beror på omständigheterna; kontakta betaltjänstleverantören eller en rådgivare vid en tvist.

Tidsfrister för betaltjänstleverantörer

Var betaltjänstleverantören finns	Tidsfrist enligt artikel 5c	Läge den 18 oktober 2026
EU-länder som har euro	9 oktober 2025	Kravet gäller
EU-länder som inte har euro, däribland Sverige	9 juli 2027	Kravet kommer att gälla

Datumen följer av artikel 5c.9. De ska hållas isär från det datum då EPC:s regelverk började gälla och från tidsfristerna för att erbjuda omedelbara betalningar i euro.

Vad företag bör göra

• Kontrollera grunduppgifterna: se över det juridiska namnet och IBAN på fakturor och i leverantörsregister.
• Fråga om kontrollkanaler: ta reda på om betalarens betaltjänstleverantör erbjuder kontroll med identifieringskod och om mottagarens betaltjänstleverantör har registrerat företagets LEI.
• Dela rätt identifieringskod: om företaget har LEI, lämna koden till sin betaltjänstleverantör och ange den där mottagaruppgifter delas.
• Håll uppgifterna aktuella: kontrollera ett befintligt LEI och förnya LEI vid behov.
• Bestäm hur svar ska hanteras: låt ansvariga granska avvikande resultat eller besked om att kontroll inte kan genomföras innan en betalning godkänns.

Ett företag som vill kunna dela ett LEI med betalare men ännu inte har någon kod kan ansöka om LEI. För fler regeluppdateringar finns LEIFasts artiklar. Börja med att fråga berörda betaltjänstleverantörer vilka kontroller de erbjuder och vilka identifieringskoder de har registrerat.